Skatteplanering på regeringsnivå.

Jobbskatteavdragen är en i grunden väl tänkt inrättning.
Bakgrunden kan kanske spåras till finansens idé - påpeka för medborgarna att det skall löna sig att arbeta. Nivån efter ¨fjärde jobbskatteavdragets nivå förefaller rimligt. De enda som klagar är fackföreningarna som fruktar risk för sänkta löner.
När man nu avser att införa ett utökat jobbskatteavdrag (nr 5) så skall man kanske räkna på för och nackdelar. De som arbetar välkomnar naturligtvis beslutet. Regeringen tror att fler skall övertygas om att det är värt att ta ett jobb. Lek med tanken att det skulle finnas så många arbetstillfällen som Regeringen tänkt sig - ja då är det en bra affär för bägge parter.

Men om arbetsmarknaden inte expanderar inträffar det, att statskassan dräneras på intäkter.
Däremot får alla inkomstgrupper mer pengar i lönekuverten.
Varför inte försöka begränsa jobbskatteavdragen för de som har högre lön än 50.000:/månad.
Då kanske man har råd att ta bort Värnskatten från kartan- något som man lovat en gång.

Då kan man kanske tycka att de som har en inkomst som i dag beskattas med 5% värnskatt
skulle kunna vara nöjda ändå.

Kom ihåg att Bild regeringen körde med glappande budget i stil med Grekland (visserligen i liten skalla) men man sprängde budgeten.