tisdag 30 oktober 2012

Jobbsökare på 50-talet inte alls så galet!

Under min uppväxt så var möjligheterna till extraknäck mycket god.
Alla elever fortsatte inte fram till examen - och vad gjorde man i stället?
Exempel.: Jobb som kontorsbud - ett annat ord för springpojke.
Jag fick ett jobb på importkontoret som ICA hade mitt i Stockholms centrala del.
Uppgifter: Adrema trycka stenciler - gå till banken hämta importhandlingar-  hämta och lämna  på posten ( det hämtades i låsta fack) .  Nästa mål blev att hämta mål som beställts av personalen. Lunch naturligtvis. Nästan alla åt i lunchrummet .   Vad jag tjänade? kommer jag inte ihåg . Inkomsten blev ju den att lära sig något i verksamheten - känna fler människor.

Fortsatte studier på NKI och Hermods - tog Realexamen.
Sedan knallade det på . Sortera post "på kontoret" och vara med att träffa säljare från textilfabriker som offererade varor till de fyra inköpsbolagen. Norrköping,Göteborg,Östersund bl.a.
Högre lön -möta säljare-vara med och hjälpa till vid inköpsmöten. De ansvariga från Inköpscentralerna  tog del av insamlade offerter och prover.
Utbildningen blev på detta vis grundlig utan att man tänkte på det som utbildning.

En av våra leverantörer erbjöd mig jobb på sitt företag. Det gällde försäljning av importerade textilvaror. . Försälkningsresor  över landet. Borås - två ggr per år  vid en tidpunkt som alla postorderföretag, stora som små  skulle sätta sitt sortiment.
Den direktör som anställde mig har jag mycket att tacka för.Omtänksam och skicklig.

Varför öppnar jag näbben just nu´? Varför gillar inte  Facket  att unga pojkar och flickor inte erbjuds  full lön omgående dvs. marknadslön som fullt utbildad personal
har rätt till.  Kontaktnätet växte och så småningom kunde min kära hustru och jag  givta oss.  Familjen utökades med tre underbara flickor. Lönen kunde vi klara oss fram på och så småningom blev vi två som jobbade.


Regeringen borde tänka fram något som ger utbildning för de som blivit "skoltrötta" - en hållplats som tänder gnistan till vidare utveckling och en bättre framtid.


Styr upp studievägar som leder till kunskap samtidigt som ungdomarna har ett jobb . Lönevillkoren kan balanseras mellan Staten och företagen. Därmed inte sagt att man som aspirant omedelbart behöver avlönas som de rutinerade.

En möjlighet som man spolat är ju den utbildning som  värnpliktiga  fick ta del av.  Hade varit en bra nisch till dem som inte fått anställning.  Ett år med utbildning för den gruppen skulle öppna vägen till bl.a. ett arbete. Social erfarenhet med vinstlotten att ha disponibla personer som lärt sig ingå i räddningsgrupper vid naturkatastrofer t.ex.

Lumpen fungerade ju som ett  ställe där man kom i kontakt med flertalet av våra sociala grupper.




1 kommentar:

Anonym sa...

Hej Morfar!

Ligger här i min säng i Washington och har lite svårt att sova. En viss stress över överhängande skolarbeten hindrar mig. Skoltröttheten har fått mig att skjuta uppgifter på framtiden. Jag är inte ointresserad av sakerna som jag lär mig. Snarare inom ramarna som jag tillges kunskapen. Saknar de energin som jag otröttsamt kunde lägga ner när jag arbetade. Hur mina kreativa sinnen stimulerades när jag fick skapa något genom teatern.

Dock så har jag höga mål och en alternativ väg finns tyvärr inte i dagsläget. Det är bara att bita i det sura äpplet. Om två månader så kommer jag göra praktik på ett företag eller en organisation i 5 månader. Då kommer förhoppningsvis alla mina sinnen stimuleras och ges kunskap i överflöd.

Med det sagt måste jag ändå säga att jag är taksam för att jag fullgjort min gymnasieutbildning. Tacksam för den kunskap jag har fått och att jag nu har möjligheten till högre studier om jag så önskar. Jag är också tacksam för att min bror och alla andra som valde praktiska linjer idag har möjlighet till att studera vidare och byta karriärsval om de så önskar.

Saknar dig och mormor. Läser bloggen en till två gånger i veckan och lär mig alltid något nytt om dig och världen.

/Rickard