Littorin och arbetsmarkanden.

Jag har all respekt för människor som försöker få jobb för de arbetslösa. Men metoden om att placera massor av människor som "hjälpredor" i statliga verk förefaller hämtat från den gamla
sovjetiska metoden. I det här fallet borde man väl inventera hur verkligheten ser ut.
Läser att Landstingen hellre säger upp människor för att klara realistiska besparingsåtgärder.
Signalerna från t.ex. Sundsvall låter illavarslande -vi kan inte spara. Nu plötsligt kanske staten anvisar dessa människor som blir arbetslösa till att ta en praktikanttjänst i Landstingets sjukhus i Sundsvall. Men vem skall betala? Det enklaste är väl att av besparingsskäl skära i statens gemensamma budget och ge pengarna till kommuner som har behov av medmänniskor i vårdarbetet med gamla . Fler hjälpsamma händer i åldringsvården för de som bor kvar i hemmet skulle innebära högre standard i hemvården. Hemvården är ju inte enbart att leverera
djupfryst matportion från Sjukhusköket i Västerås utan tid för en pratstund och sällskap för den ensamsittande i sitt gamla hem. Men då protesterar nog de nya RUT-utövarna för illojal konkurrens.