Ljuger Du så svartnar tungan:

I vissa fall sätts målen högt. T ex socialdemokraternas utnämningspolitik ansågs vara Pyssliga Perssons egen lekhage. Om Alliansen kom till makten skulle alla betydande statliga tjänster offentligt utlysas och sökande var välkomna med sina CV för ordentlig genomgång.

Så blev nu inte fallet. Men fanan skulle hållas högt - och färgen skulle också hållas.
Som barn ficka man höra att "om man ljuger så svartnar tungan". Jag vet inte hur många gånger man måste ljuga för att få svart tunga. Men det är förmodligen ett stort antal. Annars hade väl såväl borgerliga som socialistiska tungor i riksdagkorridorena varit sotsvarta. Odenbergs utnämning är kanske helt på sin plats. Men metoden är icke rumsren om man skall offentligt annonsera tjänster och arbeta med ett rikt urval av sökande.

Tag bort beslutet och säg att det inte skall gälla i framtiden. Eller framhärda och gör som Ni utlovat inför valet 2006. Men försök inte ljuga eller modellera om sanningen. Jag blev sur på pensionärsrörelsen som försökte tala om att det hade blivit sämre pensioner för oss pensionärer sedan jobbavdraget började fungera. Det var - och är - en undanglidning för att maskera verkligeheten till att gälla för något annat än vad som var fallet. Skattereduktionen för den som har inkomst av tjänst är en alldeles utmärkt metod. Pensionärerna har inte fått sämre skatteavdrag än tidigare - men den arbetande befolkningen har fått skatteavdrag - förmodligen för att få råd med de nya avgifterna.

Enligt min mening skall pensionerna anpassas till de ökade avgifterna som drabbar alla.Avsikten var väl att de nya avgifterna och de ökade a-kasseavgifterna skulle kunna passera när den arbetande befolkningen fick jobbskatteavdrag. Som pensionär anser jag att en justering av pensionen snarast bör genomföras.Alltså kompensera för avgiftshöjningarna. Läste Per Bills inlägg i pensionsfrågan (http://www.unt.se/) i dag söndag.

Och framförallt - tala klarspråk och dribbla inte med orden. Befolkningen kan få höjt blodtryck på grund av för högt skattetryck. För det var väl lägre skattetryck som utlovades - totalt sett! Basuneras ut av en vacker rosafärgad tunga.

Att vara Kyrkoherde - inte enkelt.

I dagens UNT sker en genomgång av händelserna kring Svenska Kyrkan i Söderfors. Ett mynt har ju som vanligt två sidor. Ny kyrkoherde, som vill förändra det hon anser vara fel. Andra sidan det var bättre förr. Nya idéer mot inrotade vanor. Som det heter när man gifter sig. De tu skall bli ett.

I vaktmästarrollen innebar kyrkoherdens förslag att de tu verkligen skulle bli en. Med pappa i kyrkorådet blev det inte lätt att genomföra den förändringen. Arbetslaget hade fungerat bra tilldess nya kyrkoherden kom. Kantorn fick göra som han ville utan inblandning av överheten. Det är inte enkelt att riva institutioner i små samhällen - dels är det dyrt och dels obekvämt. Ett tydligt exempel är hyreshusen i Söderfors, som kunde rivas först efter statliga subventioner.
Jag kan inte ta ställning till vem som har rätt - men i vårt stift har jag sett embryot till liknande problem.

Byn är alltid misstänksam mot nykomlingar - och skall denne ha något att beställa som inkräktar på gammal vana kan det vara problematiskt. Med nya kvastar måste man börja försiktigt på trappan, men ändå kommer man att behöva sopa i hörnen .

Men i kyrkornas fall är ändå uppgiften prioritet ett att fylla kyrkorna med gudstjänstdeltagare.
Eftersom bibeln har omtolkats åtskilliga gånger borde det finnas förståelse för omtolkning av hur gudstjänsten på bästa sätt skall vara utformad för att fylla kyrkan. Den uppgiften hamnar väl i första hand i Kyrkomötet och hos Biskopsmötet. Men jag har funnit att många kyrkoherdar och komministrar har strävan efter att predika för välfyllda kyrkor. Så det är förmodligen de som lägger ribban! En bra administration ger präster tid för huvuduppgiften - att sprida Guds ord.

Intet är som förväntans tider.

För några veckor sedan var familjen på sitt första besök i Uppsala Konserthus. En av döttrarnas familjer hade köpt biljetter till Lasse Ericssons one man show. Föreställningen förmedlade tankar från det vanliga sekulära livet. Roligt och med värme. Jag har funderat länge i ärendet - föreställningen sitter kvar i minnet.

Lasse Ericsson får ju betalt för sitt framträdande och alldelses frivilligt betalar vi för hans prestationer. Som kyrkvärd och intresserad i Svenska Kyrkans verksamhet reflekterar jag över framställningskonsten och vad den kan göra för kyrkan. Jag har förvisso betalt avgift för att tillhöra Svenska Kyrkan. Men vem ställer kravet på kyrkans "föreställningar" eller vem skulle lägga 200:- för att delta i gudstjänsten?

Vänd på frågan. Vad skall tillföras för att församlingen fyller kyrkan söndag efter söndag?
Prästerna utför sin uppgift med omsorg och följer noga agendan. Men entusiasmen inför församlingen (5-10 personer) kanske fullt förståeligt svalnar. Predikan är genomarbetad och relaterar till dagens bilbeltexter.

Men är det bra som det är? Ja ibland är det alldeles utmärkt stämning och känsla i kyrkan.
Förklaringen är i allmänhet Advent, Julevangeliet, Påsktiden - alltså något att hänga upp det hela på - vårt behov av traditionen. Ett bombsäkert tema som sitter i vår ryggmärg - det tänder hela församlingen präst, klockare, barnkören, kyrkokören och föräldrar till barnen och far- och morföräldrar. På köpet får man nästan fullt i kyrkorummet.

Nästa fråga: Varför inte förgylla gudstjänsterna med någon gäst som i kristen anda kan skapa lite förväntningar hos den presumtiva församling som redan betalt avgiften - men inte kommer i dagsläget?

Mästerlig frågestund.

Statsministern fick frågor under 45 minuter i riksdagen i dag. Svaren var vänliga, väl avvägda, inga överbud. Han utstrålade trygghet. I dag blev det något patetiskt över de frågande S Mp V.
Dels samma tema. Ett svar från statsministern följdes av en i stort sett identisk fråga i samma ärende.
Svaret var lika glasklart även denna gång. Leif Padrodsky ställde en fråga som hans två bisittare förväntade att statsministern skulle få besvär med. Ett brett förväntansfullt leende från grupp Padgrodsky stelnade snabbt när svaret kom. Full pott för Reinfeldt!!! Bra!!

Kyrklig förnöjelse eller förnyelse?

Svenska Kyrkan kan delvis beskrivas som en slumrande oavhängig statlig myndighet med otydlig målsättning.

Analysen visar en organisation som driver informationsverksamhet och förvaltning av äldre fastigheter i våra städer och samhällen. Målsättningen framgår inte klart! Verksamhetens högsta organ Kyrkomötet, sammanträder två gånger per år. Kyrkomötet väljs för fyra år. Valsystemet kostar betydande belopp. Valdeltagandet är begränsat och rör sig i allmänhet mellan 10 - 20% - om man tar i.


Fastighetsförvaltning är viktigt då byggnaderna i allmänhet är från 1100-talet och fram till våra dagar. Huvudsakligen är flertalet kyrkor uppförda mella 1300-talet och 1500-talet värdefulla kulturbyggnadsminnen. Nyttjandegraden varierar från kyrka till kyrka. Kostnaden per gudstjänstdeltagare synes stiga årligen. Metoden att komma tillrätta med denna kostnadsstegring förefaller komma i andra hand.

Hur man kan förändra läget skall jag återkomma till senare. Analysen är bred och behöver mer input.

Tvinna tråden feminism/pension

Ring P1 kommer med stort och smått. Gamla idéer blir åter aktuella. Familjen har under många år funderat över feminismen och jämnställdhet mellan könen. Bakgrund: Välutbildad gift kvinna får barn. Ett två tre. Hemma för att bereda barnens väg ut i samhället. Mannen jobbar som lägre tjänsteman, men får under tid bättre och bättre inkomster. Alltså 50/60-talet en låg lön för familjen att leva på. Det går på basis - kvinnan i hemmet - blir finansminister. När yngsta barnet blev 5 år - ut i arbetslivet genom hygglig grannfru som tar hand om femåringen.
Det kallas svart dagmamma - men en ljusnande framtid. Ja så såg det ut i många familjer. Mannen arbetade hemma och finansministern arbetade i hemmet.

Så småningom kommer pensionen. Med nuvarande politik - oavsett färg - så blir pensionsutfallet förfärligt orättvist. Han får mycket och i de flesta fall får hon det sämre.
För många år sedan hade vi en fundering om hur man hittar en rättvis modell och kom fram till detta.

När man gift sig och ingått äktenskap vore det väl bra om samhället gjorde det möjligt att föräldrarna, eller om inga barn finnes, de två gifta delade på den gemensamma pensionspoängen. Det skulle innebära en lika hög pensionspoäng för båda makarna. Om man sedan går skilda vägar, så får man som ensamstående de pensionspoäng som man jobbar ihop till. Skulle man flytta ihop med ny partner och gifta om sig, så började man där man slutat med sin pensionspoäng för att dela pensionspoäng med den nye/nya partnern. Jag tror att jämlikheten mellan könen skulle öka på så sätt.

Tänker man sig i framtiden att parförhållanden som anses stadiga och siktar till livslång samlevnad, så har vi passerat könsvallen vad gäller "äktenskap" obs ej inregistrerat varumärke.
Sedan är det upp till var och en att fatta beslut. Men byt inte i onödan. Det skulle innebära administrativa kostnader för staten. Staten bör överta vigselrätten och kyrkan borde ge detta sin välsignelse.

Moderat miljöförändring

Det förefaller som naturen fått för sig att fortsätta som vanligt med klimatförändringen. Värmen kommer och går, folks minne är ganska stelfruset. På fyrtiotalet var det våta pjäxor och nageltrång under vintertid. Som barn kommer man enbart ihåg den regnfria varma sommaren.
I nutid så kommer man ihåg säldöden och fågel Fenix miljöpartiet. I nyaste nutid kommer frågan om etanol in i bilden. De fattiga länderna uppmanas sluta äta och i stället framställa etanol till innebilen som anses vara mest miljövänlig. Varför DIESELbilen som drar mindre och spottar ut färre sotpartiklar inte passar in i miljötänkarnas partiplanering förstår jag inte.

Moderater, folkpartister, centerpartister samt kristdemokraterna har för en gångs skull uppträtt lugn och logiskt genom att sitta still i alliansbåten. När det gäller miljöfrågan alltså. De kan nog ro det hela iland om farten inte är högre än att de kan undvika att köra på grund. Vi såg i går att farten var för hög i sjukavdragsfrågan - men så hamnade de i plurret med påföljande pudel.

Så som sagt övergör inte förändringar - men för över bra förändringar så går det bra.