Sekten är värst

Religionsutövning är en intrikat företeelse. Människor uppfattar mysterium på olika vis.

I ett samhälle kan religionstolkning se helt annorlunda ut än i närmaste by. För det mesta är det en ledningsfråga. Vem är det som sätter kursen? Min egen uppfattning är väl grundad på i första hand söndagsskolan och konfirmationen. Min farmor éller någon av mina fastrar lät mig följa med till söndagsgudstjänsten. Folkskolan var nästgårds till kyrkan. Redan på 40-talet uppfattade jag,att Gud kunde inverka på mitt liv. Han var den som alltid kände till vad vi människor höll på med.
Under åren har många frikyrkorörelser lyckats sälja in "sin" trosuppfattning. Ibland är det stränga tolkningar av vad Gud representerar - han beskrivs som hårdhänt hämnare- om församlingsmedlemmarna inte följer den utvalde överkuckun till punkt och pricka. Vi har sett
det här i vår närhet. Språkbruket kan vara upplysande om vad som försigår. En dag för några år sedan mötte jag två färgade unga flickor på byvägen. Den ena grät och den andra tröstade.
Jag frågade vad som stod på och fick svaret "Dom säger att hennes pappa är ond".De som hon syftade på var 4-5 personer som stod i kluster på skolgården - det var efter skoltid.
Jag fundrade inte så mycket över det.Ppå hemvägen mötte jag flickorna igen glatt samspråkande. Då var ingen ledsen längre. Det var först något senare jag reflekterade över uttrycket "dom säger att hennes pappa är ond" och det var när motsatsen till himmelskt träffade byn med en smäll - dödsfall - pistol ,Expressen, Verldens Gang just name it.
Det är därför jag har besvär med ,att vissa samfund har en rigid trostolkning. Resultatet kan man se inom den kristna världen och den muslimska. Hedersmorden lär inte vara en religiös företeelse, det är snarare ett nedärvt kulturbeteende ,som vissa invandrare tar med sig när de flyttar till ett främmande land.