Visar inlägg med etikett Akademiska Sjukhuset. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Akademiska Sjukhuset. Visa alla inlägg

onsdag 1 december 2010

Det far gör är alltid rätt!!

Med intresse och förståelse har jag fått veta att Riksdagskansliet numera behöver mer pengar för att klara sin uppgift. Det innebär naturligtvis att vi får en effektiv styrning av landet.
Fler anställda medarbetare innebär också kostnader. Jag köper det.
Problemet som ständigt dyker upp i Landstingen är bristen på medel för att fullt ut bemanna sjukhusen. Ta t.ex Akademiska Sjukhuset i Uppsala - brist på medel för effektiv vård dygnet runt.

Vad kan det innebära när Alliansen 85% moderat´styrt säger att vi måste utöka vår stab i Riksdagskansliet - alltså mer pengar - när Landstinget under ledning av Alliansen försöker leva upp till besparingsbehov och därigenom får en stressande miljö som gör att ledande personal antingen sägs upp eller slutar? Ideologin borde kanske smitta av sig från Alliansen i Riksdagen till Landsingskomplexet i Uppsala. Det gäller att ha full bemanning i vårdenheterna. Troligen viktigare än att det är fullsmockat i Landstingskomplexet. Ibland är spara att slösa.

lördag 23 oktober 2010

Landstinget har sjuka tankar -ingen grädde på moset..

Antalet sjukvårdsplatser på Ackis minskar under en tid. Matematiken med extra bonus för att klara vårdgarantin förefaller svår att uppnå. Rationalisering av antalet tjänster i vården = minskat antal vårdande personer -kanske administratörer och förmodligen ett nollsummespel i bästa fall. Västeråslagad sjukhusmat är väl smart i Västerås. I Uppsala ville man inte investera i en ny köksavdelning- för dyrt. Nu löser man problemet genom att lägga extrapris de gottgrisar som vill ha dessert. Det är inte grädde på moset precis. Räknar man ihop det goda besluten med de dåliga så går det i bästa fall ihop.
Varför kan man inte se till att de arbetslösa som kommer till vårt land får en enkel imntroduktion till vårt land. Det skulle kunna ske med de mått som USA ägnar sig åt sedan många år. Ett exempel: Weggmann är ett livsmedelsföretag med många butiker i bl.a Pennsylvania. De anställer "retarded" ungdomar som hjälpredor . Jobbet kan bestå i att hålla ordning på grönsaksdiskarna med daglig kundkontakt. De får stöd av övrig personal - glada - ibland en kram o.s.v.. Kunderna ställer upp på samma sätt vänliga och överseende.

Den metodenkan man använda här hemma och kanske på så vis få invandrare/nysvenskar
att få en enkel introduktion på arbetsmarknaden. Det måste vara billigare för samhället ,att ge dem möjlighet till vardagskontakt med såväl personal som kunder. Snabbare väg till språket
och känslan av att utför något nyttigt för dem själva. Där kan bidragen läggas på de som får känna på arbetslivet. Minskade bidrag men en bättre ersättning för det jobb de deltar i samtidigt som kunskapen om språk och samhälle blir den naturliga resultatet.

torsdag 11 februari 2010

Akademiska matnyttiga funderingar.

Politiker är riktiga hejare på att genomföra nyttiga förändringar - på papperet.
Nu kommer signalen ,att maten till Akademiska Sjukhuset i Uppsala blir avsevärt dyrare än
kalkylerat. Det rör sig om mellan 2.500.000:- 3.000.000:- högre kostnad. Bra många nollor för mycket som tänkts till av andra mindre nollor. Man kan fundera över hur ett företag som är kommunalt eller landstingsdrivet kan göra affärer med ett liknande företag i grannlänet.
Förmodligen hade priset på käket blivit betydligt lägre om man levt upp till sin ideologi.
Privata företag kan man förhandla med och få bra priser . Förmodligen lägre kostnad än den nuvarande lösningen.
Lev upp till mantrat " DEN FRIA MARKNADENS AKTÖRER KAN BÄTTRE"

torsdag 17 december 2009

Akademiska Sjukhuset saknar sjukdomsinsikt

Barnonkologen står inför organisatoriska förändringar, Det framgår av en insändare i dagens
www.unt.se/insandare. Ett toppstyrt sjukhus går det illa för lyder överskriften. Det förefaller vara okvalificerade administratörer som opererar på egen hand. Risken för en sönderslagen verksam modell för patienternas och de anställdas bästa förefaller uppenbar.
Vi får väl avvakta sjuhusets förklaringar i ärendet. Men i allmänhet gillar de väl inte,att någon har synpunkter ,som ej sammanfaller med ledningens. Att vara patient på vårt Ackis känner jag av erfarenhet stort förtroende för.

tisdag 4 augusti 2009

Akademisk kvart?

Akademiska Sjukhuset är ett i Uppsala beläget kvalitetssjukhus. Under senare tid har kritik av hur städningen fungerar . Städningen hanteras av städföretag och Akademiska framgår det.

Förmodligen är det Landstinget som beslutar vem som får jobbet - alltså politikernas uppfattning om vad det får kosta . Kvalitetskravet måste väl vara detsamma oberoende om privat eller offentligt städning genomförs. Kontrollen av hur uppdragen genomförs är kanske av samma kvalitét som städresultatet. Städbolaget räknar ut hur mycket de behöver städa för,att fullfölja sitt uppdrag. Sjukhusets städpatruller likaså. Landstinget pressar städbolagen så långt det går vad gäller priset. Men uppföljningen tyckas vara av ringa intresse.
Detta gäller troligen samtliga landsting.

fredag 26 juni 2009

Akademiska Sjukhuset ostädat?

Diskussionen går het på http://www.unt.se/ i frågan om ,hur städningen på sjukhuset fungerar.
Målande beskrivningar hur mycket skräp som glöms bort eller "putsas" upp är legio.
Det förefaller ,som denna utomordentligt fungerande hälsobringande institution är drabbad av sjukhussjuka mellan varven. Men sanningen är kanske en budgeterad felsyn.

Ansvaret borde ligga på avdelningarna och därmed borde det finnas tillgång till budgeterade
städresurser. Budgeterad städresurs kan då innebära ,att landstinget vid budgetförhandlingar
ser till att varje avdelning har en fast städresurs. Det kan bli något högre kostnad mot resonemanget ,att en lokalvårdare kan jobba x timmar på en avdelning och y timmar på en annan. Dessutom har ju städpersonen 3 timmar kvar på sin tid och får kanske städuppdrag på den tredje avdelningen. Vem har ansvaret för ,att allt blir städat?
Landstinget har en avdelning som två gånger per år konstaterar hur kvalitetsäkert städningen genomförs. Landstinget är ju de som avsätter rersurser för vad städningen få kosta.
Man kan väl kalla den typen av kontroll för jäv. Landstinget borde kontrollera kostnadsläget på totalplanet -orsak och verkan. Hur mycket kostar sjukhussjukan i form av sängplatser och vård under året? Dyrare eller billigare än att städa ordentligt?
Skatten vi betalar måste utnyttjas väl. Nu har jag en kännsla av ,att det är bristande planering, som utgör en alltför hög andel.