onsdag 1 december 2010

Det far gör är alltid rätt!!

Med intresse och förståelse har jag fått veta att Riksdagskansliet numera behöver mer pengar för att klara sin uppgift. Det innebär naturligtvis att vi får en effektiv styrning av landet.
Fler anställda medarbetare innebär också kostnader. Jag köper det.
Problemet som ständigt dyker upp i Landstingen är bristen på medel för att fullt ut bemanna sjukhusen. Ta t.ex Akademiska Sjukhuset i Uppsala - brist på medel för effektiv vård dygnet runt.

Vad kan det innebära när Alliansen 85% moderat´styrt säger att vi måste utöka vår stab i Riksdagskansliet - alltså mer pengar - när Landstinget under ledning av Alliansen försöker leva upp till besparingsbehov och därigenom får en stressande miljö som gör att ledande personal antingen sägs upp eller slutar? Ideologin borde kanske smitta av sig från Alliansen i Riksdagen till Landsingskomplexet i Uppsala. Det gäller att ha full bemanning i vårdenheterna. Troligen viktigare än att det är fullsmockat i Landstingskomplexet. Ibland är spara att slösa.

torsdag 25 november 2010

Partibidrag från privat och bolag.

Politiska partier har behov av bidrag för att genomföra fina satsningar i valen.
Det är säkert riktigt. Men frågan måste ställas - tar partier emot bidrag från icke namngivna
givare eller anonyma källor. Hur redovisar man sådana bidrag? Beskattas bidragen?
Är det fullt i sin ordning att partierna motager gåvor som inte beskattas?
Skulle så vara fallet är väl alla bidrag från företag och privatpersoner skattefria?
Då kunde man väl tänka sig att få en liten lön och ett stort ideellt bidrag.
Verkar det tjafsigt? Ja ungefär lika illa som ,att inte redovisa varifrån pengarna kommer.
Ett stort företag kunde ju visa att de satsar just på Ditt parti. Reklam eller är Ditt parti inte rumsrent.
Moderaterna borde enligt min uppfattning redovisa bidrag från företag. Privatpersoner som bidrager med mindre än en tusenlapp behöver ej redovisas.

tisdag 16 november 2010

Socialdemokraternas sötaste ros-Östros.

Konstigt läge för socialdemokraterna. Det gäller att finna en ny partiledare säger en falang.Den andra frågar efter politikens inriktning. Stig-Björn Ljunggren har i dagens Upsala Nya en belysande artikel se www.unt.se/debatt . Men Östros utspel om vikten av att få snurr på uppgiften att få fler i arbete ,följer han för säkerhets skull upp med konstaterandet att fastighetsskattens återinförande dvs. den modell som S ansåg vara så bra inte längre gäller.

Östros kämpar för sin egen kröning tror jag. Mona borde fått vara i fred med sin koalition med enbart MP. Utan vänsterpartiet vi årorna hade man seglat i medvind. Förmodligen hade de mest vänstervridna S valt Ohly - men kanske inte lika många hade valt Alliansen.

Alliansens verksamhet måste väl vara riktigt bra när en så stor del av S - väljarna valde detta alternativ. Ett gott betyg.

söndag 14 november 2010

Ringlekar inför julen.

Det ringer det ringer skynda Dig att svara. Tro vem kan det vara. Det är bara telefonförsäljaren som ringer . När Du frågar vem som söks - kommer reflexsvaret nej han/hon är inte hemma.
Senaste veckan har en försäljare ringt tre ggr och tänk vi har inte varit hemma!

måndag 8 november 2010

Van vid vård på entrepenad - undvik vanvård.

Kommunens hantering av äldrevården baseras på att konkurrensutsätta äldreboenden över hela Uppsala. Ibland blir det den egna verksamheten som får uppdrag i andra kommer privata företag in i bilden. Vissa fasta kostnader är likvärdiga för kommuna alternativ och de privata företagen. Hyran av äldreboendet lika. Den avgift/kostnad som är fakturerad förutsätts likvärdigt. Hur kan det då förekomma att det privata företaget gör en vinst av 39 miljoner
på uppdraget. Någon säger att det är mer effektiva och kapabla i vårdsvängen.
Kommunens egen avdelning får väl samma ersättning per vårdtagare som den som det privata företaget erhåller. Varför blir det 39 miljoner över för det privatdrivna alternativet?
Det är förmodligen inte hela sanningen. Kommunprojektet får kanske högre hyra- kommunens löneadministration vill ha högre ersättning än den som de privata företaget förfogar över.
Kommunen borde redovisa sina kostnader och intäkter för verksamheten. Lika för de båda alternativen? I annat fall är kommunen inte kompetent.

torsdag 28 oktober 2010

Kyrklig tillämpning av kvinnolöner.

En kvinnlig fastighetsingenjör med 12 års tjänst i Kyrkoförvaltningen i Göteborg påpekade för den kristna överheten ,att hon somkvinnlig fastighetsingenjör fick lägre lön än den nyanställde ingenjören. Hon utnyttjade den sekulära rättigheten att anmäla detta för DD.
Följden blev att hon tappade sugen och slutade sin enligt uppgift framgångsrika tjänstgöring.Facket aggerade väl som vanligt?
En ny fastighetsingenjör anställdes som hennes ersättare.(man naturligtvis) Lönen var högre för denne man. Kan man tänka sig att den som för Kyrkoförvaltningen ansvarige person ville visa musklerna - eller var det en bröstning, att kvinnor skall inte lika hög lön som en man? Ett uttryck som min gamle chef hade när något gått snett var "Gud ser honom"
Nu har man stämt Kyrkan på 400.000 + 30.000:- Det blir säkert ett himla liv!

tisdag 26 oktober 2010

´Landstingen behöver lära sig att hantera springare.

Landstingen sparar inte på krutet när det gäller stafettläkare. Det kostar stora summor per år.
Socialstyrelsen skulle kanske administrera tillgången på personal som fyller den uppgiften. Säg att landstinget A alltid får besvär med att fylla vakanser snabbt. Varför då? - är det möjligen så att Landstingsrådet med vårdansvaret vill vara duktig och göra intryck på sina väljare. Budgetresurserna inskränks något som ger för snäv bemanning och lägre vårdkostnader - under förutsättning attman inte behöver anställa en "springare till det tredubbla priset .

Socialstyrelsen kunde kanske ha en jourläkarstab som dels fyllde ut produktiviteten på sjukhus som var i behov hjälp (mot betalning från Landstinget förstås) . Samtidigt skulle Landstingen redovisa sin planering av antalet anställda läkare enligt budget. Har man av något skäl blivit en läkare kort (enligt budgetering) så kan Socialstyrelsen plocka fram en ersättare till fastställd taxa. Den grupp jourläkare som Socialstyrelsen disponerar kan lämpligen fördelas till olika Landsting som skulle må bra av tillfällig förstärkning över en tidsperiod.
Därmed borde den reserv av läkare som ligger i jour för att ingripa flyttas till det sjukhus som är i behov. Springdoktorer utifrån bör i sådana fall inte behöva anlitas. Räknar man ihop kostnaderna för alla springdoktorer som brukas av Landstingen under ett år så går det säkert att räkna hem vad det kostar att ha läkare att sätta in när Landstingen behöver.

Med det draget av "springare" blir man inte Schack i första taget.