Svenska Kyrkan är vårt största religiösa samfund. På något vis anser jag att det är lagom religiöst. Men undantagen förekommer. Den nya bibeltolkningen angående äktenskap begriper jag varför den genomfördes. Kyrkomötet och hela fadderittan mer politiskt än religiöst.
Dessutom har jag åsikter som strider mot synen på att kvinnliga präster helst icke skulle få förekomma. Det är Frimodig Kyrka som framför detta. Dessa präster har tagit konsekvensen av denna syn på kvinnornas förmåga att företräda församlingen vid högmässogudstjänsten.
Den barmhärtige samariten var väl heller inte den som makten ansåg skulle hjälpa den skadade och hjälplöse mannen som låg vid vägkanten. Men han gjorde vad andra som tydligen var troende icke förmådde och såg till att mannen fick vård.
Vår kristna barometer är långsamt på väg åt fel håll. Svenska Kyrkan på markplanet som framställer de utmärkta soppluncher som serveras någon gång i veckan företrädesvis i Församlingshemmet får höga poäng för initiativet. Det blir fler som kommer till sopplunchen för varje vecka som går. Det enda som inte händer är av mer religiös natur. Gissa vad?
Jo man kunde kanske tänka sig en liten - det räcker med liten- bordsbön vid varje tillfälle.
Eller är skäms man för att signalera vem det är som bjuder till bords i sin strävan att göra något för sina församlingsbor? Spin offeffekten borde ju bli ökad gudstjänstfrekvens - eller??
7 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar