Svenska Kyrkan som för närvarande tycks vara en av de största föreningsbildningar som förekommer i vårt land har många fördelar. De har en medlemskår som följer årstiderna från våren,sommaren,hösten och kalla vintern. Ibland ser man dem i kyrkan framförallt vid Dopet
en högtid som är mycket positiv och framåtseende. Tänk ett litet barn som efter sitt dop är medlem i en förening som har cirka 12% med intresse för hur Svenska Kyrkan utvecklas.
De visar i alla fall detta genom kyrkovalet som infaller med jämna mellanrum.
Våren före kyrkovalet handlar det mesta om vem som skall stå valbar plats i kyrkovalet.
Partierna ser hur viktigt det är ,att andra partier inte får för mycket att säga till om.
Då hör man faktiskt ofta uttryck som härleder till vår kristna tro. Typ: Herre Gud varför har han placerats så högt upp. Det gäller inte Vår Herre utan den politiker som lyckats knö sig fram
inom partiets kyrkliga gren.
Kyrkomötet har stor påverkan på religionsutövningen. El-försörjningen är en miljöfråga som kan
behandlas t.o.m. av Ärkebiskopens miljöinitiativ.
Andra frågor kan vara så avgörande att prästerna går omvägar för att undvika att göra sig besmittade av andra präster som tycker annorledes. Är detta nödvändigt? Samarbete över gränserna talar man om men det förekommer ju väjningsrätt.
Litet statistik kan kanske ge oss ledning. Jag kan bara frågorna inte svaren.
Hur många kyrkobesökare/Gudstjänstdeltagare är det på ett år som deltar i gudstjänster.
Procentuell andel av medlemmarna. Snitt/kyrka och gudstjänst. Bästa kyrka i stiftet besökarantal under året.
De olika grupperna i vår kyrka ,som har avvikande tro eller tro som ej sammanfaller med majortiteten. Vad skiljer dem åt. Vad innebär detta. Repressalier? Belöning?
Det skulle vara intressant att veta snittantalet följande dagar.
Första Advent, Julottan och julnattsmässan. Långfredagen, Påskdagen, Domsöndagen.
Baserat på dessa uppgifter kan man troligen säsongsanpassa anställningar av flertalet i vår Svenska Kyrka.
3 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar