Kvinnoprästfrågan - är det kanske svaret?

Har under de senaste veckorna funderat vad problemet är med kvinnor som präster.
Det enda problem jag kan komma på är att vissa manliga präster har problem. En förklaring varför de upplever problem med samarbete mellan könen i prästkallet när man dessemellan viger man och kvinna till livslånga äktenskap ,som för mig innebär samarbete mella man och kvinna.
Kan någon vara så full av Frimodighet att han eller hon förklarar orsaken till kontaktsvårigheterna. Plocka fram alla texter som gör det omöjligt. Plocka sedan fram sådana texter som tidigare har varit omöjliga för präster att förändra. Varför har man förändrat dessa i så fall?
Frimodiga präster är i allmänhet goda predikanter/undervisande och värda att höra.
Kvinnliga präster är ofta goda predikanter/undervisande och kunniga.Ger ofta något att begrunda. Spegling av prästers olika bildningsnivåer framgår oftast under gudstjänstens gång.

Vad jag dock har svårt att förstå i prästernas yrkesroll är den ganska snabba förändringen av vad man får tro på och vad som utmönstras eller förminskas i jämförelse med konfirmationstiden 1947. Det kanske är läge att finna en lösning på samvetsfrågan om samarbete vid altaret under Högmässan.
Men som sagt ge mig en hållbar förklaring.