Har i dag övervarit två föredrag. Det första handlade om landstingens psykiatrivård och dess konsekvenser för kommunerna. Div.chef. Bertil Jansson beskrev utvecklingen från femtiotalet och fram till nutid. Gränsdragning mellan landsting och kommun kan i många fall vara problematisk.
Vid goda konjunkturer råder brist på läkare med inriktning på psykvården.
Under sämre konjunktur är det lättare att fylla landstingens behov.
Men det förefaller vara liknande revirproblem som i den övriga sjukvården.
alltså vem följer upp den färdigbehandlade patienten. Förefaller som viljan föreligger men budgeteringen eller utnyttjandegraden är för låg inom den kommunala sektorn. Min slutledning.
Föredrag två: Länstyrelsens Anders Forslund beskrev målsättningen för tillsynsmyndigheten
inom äldrevården. Kontrollerna omfattar stort och smått.
I nuläget görs en inventering hur larmsystemen fungerar inom vårt län. Antalet tillsynsobjekt är ca 1.000 för närvarande.
Man beräknade att tre personer behövs och har f n pengar till max 1,5 personer.
Det förefaller vara övermäktigt att klara av annat än akuta anmälningar.
En tillsynsmyndighet är väl en myndighet som reviderar den uppgift det är satta till.
Om man inte hinner med alltför många anmärkningar på grund av medelsbrist är väl
kommunerna belåtna.
Få anmälningar "det låter betryggande" "vi skruvar ner budget"
Självspelande piano.
Mina tankar gick till Strindbergs romaner när det handlade om statens styresmän. Värda en omläsning.
15 timmar sedan
1 kommentar:
Skicka en kommentar